När jag var lite yngre så var jag en riktig slarver och var inte riktigt ekonomiskt mogen. Jag var slösaktig och fick ofta låna pengar av vänner och familj i slutet av varje månad. Det var en mycket orolig tid och jag mådde inte särskilt bra över min ekonomiska situation. Det kändes alltid osäkert när räkningarna skulle betalas, men jag hade verkligen mig själv att skylla. För att påtala vilken slarver jag faktiskt var så kan jag nämna den gången då jag fick min första betalningsanmärkning. Vid tidpunkten levde jag över mina tillgångar och ägde en bil – trots att jag inte hade råd. Bilen drack väldigt mycket bensin dessutom.
En gång när jag kom fem minuter för sent till parkeringshuset där jag hade ställt min bil, så upptäckte jag till min förskräckelse att jag hade fått en bot. Jag var ganska stressad då jag hade bråttom så jag lade boten i handskfacket och körde ivrigt ut ur parkeringshuset.
Det gick en månad och när jag kollade posten så upptäckte jag att det hade kommit ett brev från ett parkeringsbolag med bifogat inbetalningskort. Jag hade ärligt talat glömt bort boten i handskfacket och blev upprörd över att de skickat ut någonting som jag inte skulle ha. Faktum är att jag aldrig skulle ha ignorerat det där brevet då det en tid senare kom ett nytt brev från ett inkassobolag som hade tagit över ärendet. Det värsta av allt var att jag då var så pank att jag inte hade möjlighet att betala boten plus inkassokostnader – således struntade jag även i det brevet. Nästa steg som hände var att jag fick brev från kronofogden och då insåg jag att jag hade fått en betalningsanmärkning. Idag är jag dock äntligen av med den!
